Oktober

2016



 
 
Oj så jag längtat till denna månad! Ni kan inte ens föreställa er hur skönt det är att få lämna september bakom sig. Inte för att september är en dålig månad men för all den skolstressen som äntligen försvinner för en stund. Hela förra månaden kretsade runt studentskrivningarna som började. Som att det inte var tillräckligt kom proveckan på köpet direkt efter. Men nu, mina vänner, är det äntligen över och jag kan börja leva livet igen.
 
Att leva livet för mig betyder bl.a.
- att införskaffa gymkort och börja träna ordentligt igen, 
- gå på två konserter inom en vecka, nämligen Veronica Maggios på lördag och Passengers på tisdag,
- kunna tänka: "Nu behöver jag inte göra någonting om jag inte vill" istället för att ha dåligt samvete för att inte plugga,
- åka på spontana äventyr,
- blogga,
- fixa ihop filmer från sommaren som jag filmat med GoPro:n,
- och alltning annat man inte haft tid för under den kommande månaden.


Gamlas dans

2016



Då vi på torsdag slängt ut treorna ur skolan var det alltså igår dags för den traditionsenliga gammeldansen för tvåorna. Det blev en riktigt lyckad dag, eller ska vi säga dygn som nog uppfyllde alla mina förväntningar. 
 
 



 
Dagen började tidigt med en frissatid kl. 7:00. Efter det åkte vi runt i kommunen  till både lågstadieskolor och åldringshem för att dansa där. På dagen dansade vi sedan tillsammans med finska gymnasiet för en stor publik i allhallen. Vi hann ännu med ett besök till kommunalhuset innan vi äntligenfick byta till lite bekvämare kläder för en stund. 





I väntan på kvällens uppvisning i skolan beställde vi pizza och vilade våra trötta fötter efter allt dansande. Klockan 18:00 kom sedan föräldrarna och andra inbjudna för att se oss dansa i gymnasiets festsal.
 
 
 



Efter det vankades det festligheter som började med middag och sedan fortsatte med dans och partaj natten igenom. Tack för en minnesvärd dag allihopa!


Jag ser ljuset!

2015



 
 
Karl ropade åt sin bror Jonatan när de närmade sig det utlovade landet Nangilima: "Ja, Jag ser ljuset, Jonatan jag ser ljuset!" 
 
Tyckte denna korta anekdot från Bröderna Lejonhjärta passade rätt så bra in i dagens blogginlägg. För precis så känner jag idag. Äntligen kan jag lämna den mörka tunneln bakom mig, den mörka tunneln som för mig var provveckan, och stiga ut i ljuset igen. Har i en veckas tid ägnat så gott som varje ledig stund åt att öva på prov och det har verkligen dragit musten ur mig. Särskillt min nacke och mitt huvud har tagit stryk. Men nu, mina vänner, är det slut på lidandet. Idag skrev jag mitt sista prov på ca en och en halv månad. Så otroligt skönt. Det firar vi genom att åka och kolla på Mazerunner 2: Scorch trials. Och sen blir det veckoslut med en massa kul program.
 
Ha en bra helg allihopa!
 
 


Tidigare inlägg