Beskriv året med tre ord.
Nytt, händelserikt, utvecklande

                 

 

Bara några veckor senare åkte vi på en klassresa med historiegruppen i skolan. Resan var en del av förintelsekursen där vi besökte Tyskland, Polen, Estland, Lettland och Litauen. Det var både en väldigt rolig resa med en massa knasiga minnen, samtidigt som det var en väldigt tung och sorlig resa med tanke på allt det hemska vi fick se.

 

 

 Under sommaren reste jag och mamma och syster på en tjejresa till Pärnu i Estland där vi unnade oss spa och strandliv. Just vad jag behövde före jag ryckte in i militären.

 

Jag hann också med en cykelsemester till Åland som jag velat göra hur länge som helst. Och när passade det inte bättre än när Fanny ändå befann sig där?

 

I höstas hann jag ännu med en minitrip till Norge för att hälsa på mina vänner som hade stationerat sig i Oslo och i en liten by i närheten av Tromsö under hösten.

 

Vem har du umgåtts med mest?
Under det senaste halvåret har jag ju såklart varit mest med mina co-workers på pionjärlinjen eftersom jag spenderar största delen av min tid på brigaden. Sen har jag umgåts mycket med Vickan eftersom hon är en av de få som faktiskt fortfarande är kvar här hemma när jag kommer hem på permission. För en gångs skull har jag inte umgåtts så mycket med Ida, vilket jag gjort de senaste 19 åren. 

Vad var din största tabbe 2017?
Låt mig först uttrycka min kärlek till ordet tabbe - så underbart! <3 Men ärligt talat så kommer jag inte på något som ja ångrar. Även om allt inte gått som på Strömsö så har jag ändå lärt mig av alla erfarenheter. Eller okej, en sak! Att vi stod ca 40 m ifrån självaste CHRISTIANO RONALDO på Madeiras flygplats, och ändå lyckades missa honom... Det strulade nämligen till sig lite när vi skulle hyra vår bil så vi fick stå i 3h (!!!) och dividera med biluthyrningspersonalen samtidigt som en av världens bästa fotbollsspelare stod just utanför, bara på andra sidan väggen, och höll ett högtidligt tal. Då vi kom ut tre timmar senare hade funktionärerna redan börjat plocka bort och han hade redan flugit iväg med sitt privata plan :))) Kändes lite surt att sedan några dagar senare gå in på Ronaldomuséet och endast beundra en kopia i vax... 

Vilka ser du som de största händelserna under året?
Oj, det blir en lång lista. Börjandes med den s.k. "Penkkis"- eller bänkskuddardagen och ABI-kryssningen, såklart alla resor, jobbet som skolgångsbiräde i ett lågstadie på våren, studenten, sommaren då jag försökte göra så mycket som möjigt på en månad före jag ryckte in i militären och sen såklart själva militärtiden med allt vad det innebär. 

Jag firade in den redan natten innan med en oplanerad utekväll efter lärarmiddagen med några vänner där jag blev bjuden på helt för många shots och dansade på scenen till "Go Charlie, its your birthday, we gonna party like it's your birthday..." (som jag trodde var de rätta lyricsen till 50 cents låt In da club, haha) Dagen efter fortsatte festen nere i skärgården då paviljongen öppnade inför sommaren. 

Något du saknat?
Vännerna långt borta, en kristen gemenskap - speciellt läger som jag annars alltid fyller mitt år med och mammas mat <3

Har blivit så mycket mer säker på mig själv och lärt mig att inte bry mig om vad folk tycker. Har också blivit bättre på att ta motgångar och på att vara glad för små saker. 

Lärde du känna några nya människor?
En MASSA! Kan inte förstå att de människor jag umgås med mest för tillfället (a.k.a. mina milikompisar) inte hade en aning om att jag ens existerade för ett halvt år sen.

Gjorde du något 2017 som du aldrig gjort förut?
Absolut! Tog studenten, ryckte in i militären, surfade, var på min första riktiga massage, var så sjuk att jag hostade sönder ett revben, spelade squash, snusade, sov på ett flygfält, gick en 90 km marsch och säkert en massa annat.

Vilket datum från år 2017 kommer du alltid att minnas?
3 juli. Dagen då jag ryckte in i militären. Dagen då jag steg ut ur bilen på parkeringsplatsen i Dragsvik och insåg att hela min tvålburk hade sprängts i min väska. Och dagen då jag ännu var lyckligt oventande om hur mina 347 resterande dagar i det gröna skulle se ut. 

   

Och så slutligen; dina planer inför 2018?
2018 ska jag pricka av mina resterande 160 dagar som undersergeant i militären. Sen ska jag bli hemförlovad och fira ohi on med dunder och brak. Sen ska jag kanske jobba lite och hoppeligen åka på interrail i östeuropa i sommar. Till hösten väntar fysioterapistudier som jag verkligen ser framemot efter ett "mellanår" utan plugg. Sen får vi se vart livet leder!