Novembertankar

2016





Vaknade till ett snötäckt landskap klockan elva idag. Kändes skönt att jag faktiskt kunde sova ut för en gångs skull. Sedan dess har jag konstant suttit med en kopp silverte och bockat av saker på min att göra lista. Lite komiskt att enda gången man hinner göra det är när man är sjuk och hemma från skolan då att göra listan bara växer sig längre för varje minut som går i och med allt man missar i skolan. Hade för mig att någon sade att under abi-året är man typ inte alls i skolan pga det ynka antalet kurser men kan nog inte riktigt hålla med om det tyvärr...
 
Konstaterade också att det bytte månad igen igår. Alltså vart tog 2016 vägen egentligen? Förstår inte att det bara är två månader kvar av det här året. Är inte ett dugg redo för 2017, det händer alldeles för mycket spännande då. Vågar inte riktigt tänkta på det ännu. Men det är framtiden det. I nuet är livet rätt så dött. Precis som november alltid brukar kännas för mig. Årets deppigaste månad i ett nötskal. Men har ändå en hel del roligt program inplanerat så hoppas att det ska liva upp stämningen lite.
 
Jag måste uräkta den negativa tonen i mitt skrivande men tycker jag har en ganska bra orsak att vara på dåligt humör också. Har haft feber och halson från och till sen torsdags förra veckan och tack vare det missat sammanlagt 7 mattelektioner. Har ingen aning om hur jag ska hinna ta ikapp allt.
 
Dessutom tvingas jag för det första att betala för besöket till läkaren (livet som myndig är inte lätt...), för det andra att inte bara att betala en utan två gånger (eftersom jag försov mig och missade min första läkartid...) och för det tredje fick jag svaret: "Kan inte riktigt börja dra någon slutsats av det här nu men börjar i alla fall inte ta nåt svalgprov på dig då du bara haft symptom i så kort tid (7 dagar...) så nu får du bara fara hem och vila och komma tillbaka om det inte försvinner".
 
Oj, men tack så mycket! Så mycket kompetens har till och med jag. Behöver inte läkarhjälp till att inse att jag borde vila när jag håller på att dö av halsont, har 38 graders feber, inte kan äta för att jag inte klarar av att svälja, mina tonsiller är så uppsvällda att de syns på utsidan av halsen, i princip inte kan tala eftersom jag inte får nåt ljud ur mig och inte sovit på två nätter eftersom jag vaknar varje gång jag sväljer (vilket för en normal person är ca 250 ggr per natt, alltså ungefär varannan minut). Men tack i alla fall. 
 
Det är ungefär vad jag tänkt på idag. Varsågoda.



Fanny

http://fannys.ratata.fi

Neej, så jobbigt! Krya på dig Anna <3

Svar: Tack Fanny! ❤
Anna







 DITT NAMN


 DIN MAIL


 DIN BLOGG




SPARA?